Om oss

Vi som ingår i Team Paparazzi är jag Maria, ett antal hundar och en katt, lilla Tyra. Här hemma finns tanten Yazza 12 år, som är urmodern till alla kennelns avkommor samt hennes dotter Laura 7 år. Ute i landet, och även i Norge, i sina egna hem finns också några avkommor som jag har avelsrätt på. Jag vill inte ha för många hundar hemma då jag vill känna att jag har tid för hundarna, och just nu är två precis lagom. Jag försöker att aktivera dem med sånt vi alla tycker är roligt, just nu tränar och tävlar jag rallylydnad med Laura och Yazza får vara med och träna utan några ambitioner. Vi är ute och promenerar i skogen så ofta vi kan, det händer också att jag lägger ett blodspår till hundarna ibland för att det är kul.

Jag har haft portis sedan 1998, då Olle helt oplanerat flyttade in. Året därpå kom hans bror Akilles, lika oplanerat men lika välkommet. Och nu kan jag inte tänka mig ett liv utan portis, hemska tanke...

Ganska snart efter grabbarnas inflytt började jag engagera mig i rasklubben, och har hunnit vara både sekreterare, ordförande och  sammankallande i avels- och mentalitetskommittén. Det har varit mycket givande och lärorikt, om än ganska krävande emellanåt.   

Mina valpkullar föds i valplådan i mitt sovrum. Där bor de till de är ca 3 veckor, sen flyttar låda, tik och valpar ut i köket vägg i vägg med sovrummet. Vartefter valparna växer får de större utrymme att vara på, de får också komma ut varje dag när vädret tillåter från ca 5 veckors ålder. Valparna måste ju vänja sig vid alla ljud och dofter som finns ute, och de måste också få röja runt på gräset för att utveckla muskler och rörelseapparat. De små får prova på att gå i koppel och om det är väder för det får de också testa att bada i baljan vilket brukar vara populärt.

Jag har inga ambitioner att valparna ska få göra allt en vuxen hund ska göra innan de flyttar hemifrån, det får valpköparna ta hand om. Men jag vill lämna ifrån mig trygga valpar som är vana att bli hanterade och som vet att människan är en kul typ som man kan lita på...

Jag brukar säga till blivande valpköpare att självklart kan jag inte svara på alla frågor, men jag vill att man ska våga och vilja fråga mig om allt man undrar över. Det jag inte kan, vet jag kanske någon annan som kan och kan hänvisa dit. Jag vill ha kontakt med valpköparna så länge de själva vill, och det hoppas jag är hela hundens livstid. Om jag har möjlighet är jag gärna "barnvakt" till kennelns avkommor om familjen ska resa bort. Jag vill gärna se hur hundarna fungerar och beter sig, det är en hjälp i min fortsatta avelsplanering.